The Mist

1.

Jag råkade tillbringa större delen av kvällen tillsammans med filmen The Mist. När det gäller filmatiseringar av Stephen King-historier, och för all del många av hans böcker, är man ganska mycket in denial. Man hoppas och hoppas och tror att - Den här gången! Den här gången kan det inte misslyckas! Men till slut knyter han ändå ihop den ofta spännande och delikat beskrivna historien med ett gigantiskt spindelmonster i en fuktig grotta nånstans. Efter den totalt misslyckade och onödiga 1408 som kom för ett tag sen hade jag stora förhoppningar om The Mist. Jag menar - mannen bakom Nyckeln Till Frihet och den lite mindre lyckade, men ändå klart sevärda Gröna Milen. Han är ju kompetent. Och filmen har en imdb-rating på typ 7,7. Och bra omdömen. Men vad får man då?? Jo - Typ Langoljärerna i ett varuhus med endast snäppet bättre CGI. Nä. En stor besvikelse.

Eftersom 1. är det sämsta betyget i min skala brukar jag vara lite reserverad över att använda det. Jag menar.. även om filmen i sig inte är sevärd för fem öre brukar det ju oftast finnas något litet att glädja sig över. Som ett någorlunda vackert foto. Eller snygga förtexter. Som kan dra betyget mot godkänt iaf. Men ibland tar jag det personligt. Som till exempel med Terrence Malick's jävla indiandravel. Som jag fortfarande får fantomsmärtor av när jag tänker på. Kanske är jag bara sur och ledsen över att Susanna Kallur skadade sig strax innan semin. Men nä. Jag älskar Stephen King som en misshandlad och förnedrad hemmafru älskar sin alkis-redneck-wifebeatande make. Men nä. Det här duger inte. Slutet var lite roligt iaf.

(THE MIST - Frank Darabont & Stephen King, 2007)