2009/05/24

Roslund & Hellström - Tre Sekunder


5.

Ska väl egentligen inte säga nånting som inte har sagts i de andra recensionerna och hyllningarna till Roslund/Hellströms nya alster - Tre Sekunder. Annat än att de har helt rätt. Som vanligt närmar man sig deras nya bok med viss skepsis. "Knarkhandel på fängelser" "Polisinfiltratörer" bla. bla bla. Ska det verkligen va' nåt?!?! Och som vanligt skjuter de av en benen jämns med knäskålarna och tvingar en ligga sömnlös och sömlös i sängen med en sedan länge iskall kopp kaffe på bordet bredvid och boken krampaktigt på magen. För att emellanåt forcera sig själv att lägga den åt sidan och pusta ut.

Som vanligt är det en högst intelligent snirklad historia de hittat på. Anslaget är enkelt - En man - Piet Hoffman, Kodnamn Paula, har efter ett decenniums hårt arbete i polska maffians bakgård kommit upp sig så pass att han, i efterdyningarna efter en misslyckad knarkaffär, blivit utsedd att för maffians räkning ta över knarkhandeln på landets fängelser. Hoffman är samtidigt svenske polisens viktigaste infiltratör, informatör, tjallare. Och älskad tvåbarnsfar i förorten.

Men när så, efter ungefär halva boken, själve helvetet släpps löst på anstalten, knyts trådar ihop. Dras åt. Och allt mynnar ut i en spänning som är så infernalisk att det gör fysisk ont. På riktigt. Allt under överseende av Kommisarie Ewert Grens med kollegor. En Ewert Grens som i den här boken växer, förpassar sin Siwan-samling till polishusets mörkaste gömmor och visar ytterst oanade sidor. I en speciellt anmärkningsvärd scen bjuder han exempelvis hem sin nemesis Chefsåklagare Lars Ågestam till sin våning på Sveavägen på en nattlig kaffe och en whisky eller två.. Ni som kan er Grens vet vad det innebär. Själve helvetet har indeed släppts löst.