Lite Nyheter

Nu finns det bilder m.m. från inspelningen av Watchmen. Det ser faktiskt riktigt riktigt lovande ut. Skönt att Zach Snyder uppenbarligen slängt ut massor av greenscreens från 300-inspelningen och satsat på riktiga kulisser den här gången.

Zach Snyders officiella Watchmen-blogg med bl.a. bild på Malin Åkerman som Silc Spectre



Filmen om Mark David Chapman - eldsjälen som sköt ihjäl John Lennon - verkar intressant. Eller, iaf det faktum att Jared Leto gick upp 30 kg för rollen genom att dricka chokladglass blandad med olivolja. Och nu tydligen har väldigt svårt att bli normalviktig igen.

Trailern för nya Hulk-filmen är galet mäktig. Jag hade inte några direkta problem med den förra. Eric Bana är den snyggaste Bruce Banner. Men på slutet blev det lite väl proggigt och långsamt. I den nya är det en anorektisk Edward Norton som tar över. Onödigt. Men som sagt. Mäktigt. Officiella siten.

Emile Hirsh är precis överallt just nu. I Bröderna Wachowskis nya tvspelsaction-anime-bilfilm - Speed Racer till exempel. Verkar iaf helt klart bli en av de snyggaste filmerna i år. Men frågan är väl om den känns så kul egentligen. En imponerande rollista väcker hopp! Trailern!

Men! Årets film kommer antagligen att bli Pixars nya. Wall-E. Skriven av killarna bakom bland annat Toy Story, The Lion King, Ratatouille och Finding Nemo. Långt in i framtiden. Mänskigheten har sedan länge lämnat jorden och den lille roboten Wall-E bakom sig. Efter att ensam hållit ställningarna på jorden i hundratals år får Wall-E en dag besök och han påbörjar en resa genom galaxen.

Trailern och hela premissen för Wall-E gör att jag får en Cloverfield-liknande gåshud över hela kroppen. Det kan faktiskt bli precis hur bra som helst. Och med tanke på vilka som är inblandade i projektet finns det god chans att förväntningarna infrias.

El Orfanato

4.

Spansk/Mexikansk feelgood spökfilm när den är som näst bäst. Eller tredje näst bäst. För jag räknar The Others som spansk. Och den är ju allra bäst. Och sen kommer ju några filmer av Guillermo Del Toro. Men sen. Sen kommer denna ångestbarnhemsbarnsspökis. Och det räcker gott och väl. Japan kan gå och lägga sig.

Man kanske skulle ta och börja med dagens låt??!?

Dagens låt:

KATE BUSH - The Man With The Child In His Eyes



Kate Bush första skiva ligger lätt på min Topp 19.

Funderar även på att döpa om min så kallade blogg till - Ett någorlunda skrämmande, eller kanske bara obehagligt, exempel på att folk har för mycket tid "till övers".

There Will Be Blood

4,75.

Nuff said. No Country förtjänade vinsten. There Will Be Blood är lite sämre. Men bara lite. Ytterst lite. Allt ni läst om den är sant. Jag blev dock speciellt förtjust i den kubrickska inledningen. Och hur snyggt det är att ha ett rum med bowlingbanor i. Och mörkret. Karaktärerna och scenerna i filmen fullkomligt badar i mörker. Både rent visuellt och genom sina handlingar. I'm finished!

(THERE WILL BE BLOOD - Paul Thomas Anderson & Upton Sinclair, 2007)

Efter Bröllopet

3.

Ja. Först ut i min serie om icke engelskspråkiga Oscarsinnare blev Susanne Biers Efter Bröllopet. Den vann iofs inte. Och borde inte heller vunnit. Men den är klart sevärd.

Vi kastas direkt in i Mads Mikkelsens hjälparbetareångest. Hans stora passion i livet är att vara västvärldens goda samvete bland fattiga barn och vuxna i indien. Barnhemmet han arbetar på hotas av nedläggning samtidigt som den gode Mads får ett märkligt erbjudande han inte kan säga nej till. En rik, fryntlig affärsman (Rolf Lassgård i sin sedvanliga Wallanderfrisyr) vill att han åker hem till Danmark eftersom han är sugen på att donera fett med cash till Mads hjälporganisaton. Anas det rävar bakom örat? Ja. Mads föräras Köpenhamns lyxigaste hotellrum. Han skjutsas runt i lika lyxiga bilar av mystiska män. Och när han väl träffar Lassgård verkar denne inte så värst intresserad av Mads barnhemsproblem. Trots att han gärna vill donera tonvis med dollars. Det verkar dock extremt viktigt att Mads följer med på Rolfs dotters bröllop. Anar man en lök på laxen? Ja. Eftersom man vet att det här är en film av Susanne Bier är man rätt säker på att ganska mycket skit mycket snart ska kastas in i fläkten.

Och kastas gör det. Först lite trevande och långsamt. Bara lite i taget. Som när man kastar skit första gången och inte riktigt vet om den man kastar på är med på det hele. Man är inte riktigt säker på vad det är som händer. Känner dom och dom varandra? Vad fan vill Lassgård egentligen? Festen-vibbarna är stora. Och Mads är inte så glad längre. Inom kort lassas det dock på utav bara helvete. När alla känner alla släpper hämningarna.

Skådespeleriet är som vanligt i världsklass på de flesta håll. Oavsett vad man tycker om Lassgård. Fotot sådär lagom realistiskt och "vanligt". Med enstaka extrema närbilder på näshår och örsnibbar. Och historien som sakta rullas upp efter ett litet tag är så enligt dansk familjefestångestfilm mall 1A § 3:4 att man baxnar. Förutsägbart? Ganska. Ofta känns det som om man som betraktare ligger en kvart eller så före handlingen. Men när sanningen bakom Lassgårds motiv tonar upp sig i horizonten växer filmen. Hans diaboliska plan kanske inte var så diabolisk ändå.

(EFTER BRÖLLOPET - Susanne Bier & Anders Thomas Jensen, 2005)